Jag har kämpat hårt.

alltså känslan av att vara helt ensam, den är jobbig. det är när man är ensam alla tankar kommer upp, alla dåliga tankar, alla dåliga minnen, och bra minnen som man saknar. som man vill tillbaka till. allt va så mycket bättre förr.
det känns som om ni har svikit mig helt den här gången. lämnat mig ensam igen, det blir oftast så tillslut, jag har insett det nu. det kanske är meningen att jag ska vara ensam.. jag kanske bara är tidsfördriv, nån ni är med för att nån annan inte har tid. jag orkar inte ha det så faktiskt,

Jag har kämpat hårt med att finna anledningar till att fortsätta andas
Men alla anledningar jag hittar säger emot varandra..



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0