Stiiine; it's all about me

hej där :) , har precis kommit hem från museét va där med mamma och mina bröder, vi va och kollade på utställningen om andra värdlskriget, eftersom det är förintelsens minnes dag idag så ville mamma ta med oss dit, och när vi väl va där såg vi att det va en man som överlevde i lägren, han stog och berättade i 1½ timme, och det va så otroligt intressant att lyssna på, men man kunde inte direkt förstå att han som stog där framför oss hade varit med där och överlevt. när han var klar att prata så fick man ställa frågor, men jag såg ingen som ville/vågade fråga något. men så tittade jag brevid mig så ser jag min yngsta lille bror på 8 år, stå upp och håller upp handen. så frågade han om han kunde visa sitt nummer som han hade på armen så gjorde han det, och det va riktigt tufft att få se det på så nära håll. och jag är väldigt stolt över min bror som vågade fråga. när ingen annan gjorde det.

jo jag va ju på gripen förut och min läkare kollade på mina leverfläckar & sa att han kunde ta bort dom på en gång. så jag fick 2 sprutor i ryggen, jag som är livrädd för sprutor, det kom inte en liten tår. jag brukar bli hysterisk. så jag är lite stolt över mig själv också, och sen brände han bort dom. så nu har jag två små brännsår på ryggen. men det läker & blir inga ärr. det är ju perfekt.

men nu ska jag ta mig ett långt bad och vila lite, har en fruktansvärd huvudvärk